Lagring
Lagringsutrymmet är datorns permanenta minne där operativsystem, programvaror och egna filer sparas. Till skillnad från arbetsminnet bevaras informationen även när strömmen bryts. Modern lagring delas in i två huvudtyper: blixtsnabba SSD-enheter (Solid State Drive) och traditionella HDD-hårddiskar (Hard Disk Drive) med stor kapacitet.
Hur väljer man rätt lagring?
Vid val av lagringslösning är det viktigt att balansera hastighet, kapacitet och pris:
- SSD (Solid State Drive): Baseras på minneschip och innehåller inga rörliga delar. SSD är många gånger snabbare, tystare och mer hållbar än en HDD. Den populäraste formfaktorn är M.2 NVMe, som ansluts direkt till moderkortets snabba buss.
- HDD (Hard Disk Drive): Baseras på roterande magnetplattor. Fördelen är det låga priset vid stora kapaciteter. HDD är det optimala valet för långtidsarkivering av stora mängder data.
- Hastighet och anslutningar: För SSD-enheter anges hastigheten i läs- och skrivhastighet (MB/s). Standarder som PCIe 4.0 och 5.0 erbjuder extrem prestanda, medan det äldre SATA-gränssnittet är långsammare men fortfarande kompatibelt.
De mest populära varumärkena och standarderna
Marknaden domineras av tillverkare som Samsung, Western Digital (WD), Seagate, Crucial och Kingston. M.2 NVMe är numera den ledande branschstandarden för prestanda.
Vanliga frågor (FAQ)
Kan man använda både SSD och HDD i samma dator?
Ja. Det mest rekommenderade sättet är att använda en snabb SSD för operativsystemet och program, samt en större HDD för lagring av filer.
Vad är skillnaden mellan SATA- och NVMe-SSD?
En SATA-SSD är begränsad till ca 560 MB/s, medan moderna NVMe-enheter kan nå över 10 000 MB/s. NVMe är betydligt snabbare vid dataöverföring.
Behöver en M.2 SSD en separat kylfläns?
Snabba PCIe 4.0- och 5.0-enheter kan bli mycket varma under hög belastning, vilket kan leda till att hastigheten sänks. Många moderna moderkort har inbyggda kylflänsar för M.2-platser, men om det saknas rekommenderas en separat kylare för de mest kraftfulla enheterna.
